Ni vet när man verkligen vill på en konsert, och man vet flera som ska dit, men man varken har pengar eller kompisar med samma musiksmak, thats hard.

Ni vet när man ser ett par, och man ser hur kära dom är. Man försöker vara glad för deras skull, man visar och berättar att man är det, men inombords är man bara arg och avundsjuk. Jag hatar det. Jag hatar den där känslan. 

 

Men jag tror att vara avundsjuk är lika viktigt som att vara arg eller ledsen. Det är viktigt att släppa ut sina känslor och inte hålla dom inne. För till slut orkar man inte mer, vilket resulterar i att man exploderar. Jag vet att man oftast förnekar att man är avundsjuk, men det är helt okej att känna avund, så länge man inte gör någonting stort av det, som att förstöra för någon. Prata om det istället. Det är alltid bra att prata