Caroline Eva Matilda Hanslofwa 3
Carro, du är väldigt speciell. Jag minns första gången vi träffades som
om det vore igår. Jag åkte ner till stan efter skolan, och där stog du. Med Jennifer.
Vi gick bara runt på stan, gjorde inget speciellt. Men det kändes att du var en bra vän.
Dagarna,timmarna och minuterna gick. Efter bara nån vecka så träffades vi igen.
Samma som förut, vi gjorde inget speciellt. Men ändå hade vi såå roligt.
Vi kunde prata om allt. Vi blev bättre och bättre kompisar med tiden.
Vi har en massa minnen tillsammans, både roliga och tråkiga.
Jag minns alla promenader runt tisken, jag minns alla pratstunder. Jag minns varje gång
du kom till mig för att prata när du var ledsen, jag fanns där för dig. Du fanns där för mig.
Vi träffades oftare och oftare, vi hade roligare och roligare. Man kunde verkligen vara sig
själv med dig, utan problem. Man kände sig trygg.
Ett annat starkt minne var den 30e mars. Du gav ut mitt nummer till mudde. Jag började
smsa med honom. Han ville att jag skulle komma dit, där ni var. Först ville jag inte. Men Emelie
tvingade mig. Så vi åkte dit ändå! Jag bara stod där, stel som en pinne. Men 2 månader senare
när Lenny,johan och MUDDE åkte upp till oss igen, så blev det han och jag, och det är tack vare dig
Carro, jag vill verkligen tacka dig. Jag och mudde har haft underbara stunder tillsammans, även fast det är över.
Sen, den där helgen 28,29,30 maj. HERREGUD! Vi rymde hemifrån, vi tältade ute, dom ringde polisen. Minns du?
Det gör jag. Efter det, var det en vecka fylld av tårar & sorg.
När vi fick träffas igen, så hoppade jag av glädje, vi sprang mot varandra, vi kramades länge.
Så sjukt lyckliga vi var, minns du? Ja, det finns så sjukt många minnen med dig. Skulle jag skriva upp allting
så skulle det ta flera år. Vi har ju liksom upplevt så mycket tillsammans.
Men, I slutet på September så tröttnade jag, du ignorerade mig, du dissade mig, du ljög, Ja, du var falsk.
Jag säger det som vän. Vi pratade inte på över en månad. Du var så ledsen, men jag struntade i det.
Jag var säker på att jag inte ville ha något med dig att göra. Men, vi träffades en gång.
Vi pratade igenom allting, hur vi kände. Efter några gånger så blev vi kompisar igen. Vi var med varandra
mer och mer, och nu är allt nästan som vanligt igen.
Jag ville ju inte förlora dig, men nu har vi knuffats tillbaka till ruta ett igen. Du förstör ditt liv Carro.
Hade du lyssnat på mig från början så hade inget hänt. Men tyvärr.. Jag vet inte vad jag ska göra
för att du ska våga mer, lyssna, ta åt dig. Tänk på dig själv, men också på andra.
Jag vill ju bara ditt bästa, jag vill ju att du ska vara lycklig, precis som jag. Jag vet vad du har sagt och skrivit
till mig, jag vet! Du kan säga vad du vill. Men jag har hört och sett det. Jag vet ärligt inte vad som händer nu.
Men du har börjat bete dig som när vi bråkade sist, i slutet i September du vet? Du börjar ljuga, och bete dig
allmänt konstigt. Det känns inte bra. Jag vill ha den riktiga Carro tillbaka..
Jag vet ju att du inte mår bra av detta, de märks, det syns, och det är jag inte ensam om. Det är flera
som märker och ser det. Men, vill du inte ha min hjälp, vill du inte sammarbeta så tänker jag inte ställa
upp. Då tänker jag inte ens försöka mer. Du gör vad du vill.. Jag vill verkligen inte förlora dig. Men beter du dig
såhär så Kan jag verkligen inte ha dig som kompis, det här accepterar jag inte!
Fan, carro, varför gör du såhär mot mig? Varför plågar du mig? varför lýssnar du inte? VARFÖR?
Jag vill inte det här..
jag älskar dig </3
puss
/e
Ett annat starkt minne var den 30e mars. Du gav ut mitt nummer till mudde. Jag började
smsa med honom. Han ville att jag skulle komma dit, där ni var. Först ville jag inte. Men Emelie
tvingade mig. Så vi åkte dit ändå! Jag bara stod där, stel som en pinne. Men 2 månader senare
när Lenny,johan och MUDDE åkte upp till oss igen, så blev det han och jag, och det är tack vare dig
Carro, jag vill verkligen tacka dig. Jag och mudde har haft underbara stunder tillsammans, även fast det är över.
Sen, den där helgen 28,29,30 maj. HERREGUD! Vi rymde hemifrån, vi tältade ute, dom ringde polisen. Minns du?
Det gör jag. Efter det, var det en vecka fylld av tårar & sorg.
När vi fick träffas igen, så hoppade jag av glädje, vi sprang mot varandra, vi kramades länge.
Så sjukt lyckliga vi var, minns du? Ja, det finns så sjukt många minnen med dig. Skulle jag skriva upp allting
så skulle det ta flera år. Vi har ju liksom upplevt så mycket tillsammans.
Men, I slutet på September så tröttnade jag, du ignorerade mig, du dissade mig, du ljög, Ja, du var falsk.
Jag säger det som vän. Vi pratade inte på över en månad. Du var så ledsen, men jag struntade i det.
Jag var säker på att jag inte ville ha något med dig att göra. Men, vi träffades en gång.
Vi pratade igenom allting, hur vi kände. Efter några gånger så blev vi kompisar igen. Vi var med varandra
mer och mer, och nu är allt nästan som vanligt igen.
Jag ville ju inte förlora dig, men nu har vi knuffats tillbaka till ruta ett igen. Du förstör ditt liv Carro.
Hade du lyssnat på mig från början så hade inget hänt. Men tyvärr.. Jag vet inte vad jag ska göra
för att du ska våga mer, lyssna, ta åt dig. Tänk på dig själv, men också på andra.
Jag vill ju bara ditt bästa, jag vill ju att du ska vara lycklig, precis som jag. Jag vet vad du har sagt och skrivit
till mig, jag vet! Du kan säga vad du vill. Men jag har hört och sett det. Jag vet ärligt inte vad som händer nu.
Men du har börjat bete dig som när vi bråkade sist, i slutet i September du vet? Du börjar ljuga, och bete dig
allmänt konstigt. Det känns inte bra. Jag vill ha den riktiga Carro tillbaka..
Jag vet ju att du inte mår bra av detta, de märks, det syns, och det är jag inte ensam om. Det är flera
som märker och ser det. Men, vill du inte ha min hjälp, vill du inte sammarbeta så tänker jag inte ställa
upp. Då tänker jag inte ens försöka mer. Du gör vad du vill.. Jag vill verkligen inte förlora dig. Men beter du dig
såhär så Kan jag verkligen inte ha dig som kompis, det här accepterar jag inte!
Fan, carro, varför gör du såhär mot mig? Varför plågar du mig? varför lýssnar du inte? VARFÖR?
Jag vill inte det här..
jag älskar dig </3
puss
/e
Kommentarer
Postat av: Carro
emmma.. vi måste snacka ska förändra mgi :( hör av dig<3
Postat av: Jennifer
Jag vill inte lägga mig i och så...
Men ärligt...
Hur kan du förlåta Carro?
Jag kommer aldrig, aldrig att göra det iaf. Och det står jag för. Jak kommer nämlgen aldrig att kunna lita på henne mer. Hon är en falsk idiot i mina ögon.
Men men... Det är ditt val...
Men jag säger då en sak...
Du förtjänar bättre kompisar...
Tror du på allvar att hon skulle kunna bli normal? Att hon skulle kunna förändra sig och bättra sig?
Det tror iaf inte jag på...
Men aja. Skitsamma...
Hoppas det löser sig för dig iallafall.
Postat av: patricia
skriv om mig? :D<3
Postat av: sophie.
håller med jennifer där alltså.
Postat av: Cevin
Asså gud jag börjar fan gråta när ni är osams :(
Vill inte att ni ska va det ju
Det är inget roligt!
Trackback