i Lördags var jag och min kärlek på bio, "Hur många kramar finns det i världen" såg vi. 

När den första filmen kom ut, vart jag helt såld. Jag såg den på bio två gånger och har sett den ett tiotal gånger hemma, så jag hade rätt höga förväntningar på filmen. 

 

Jag tyckte filmen var väldigt bra, den berörde en verkligen. Hade blöta ögon i genom hela filmen i princip. Dock så kunde det varit lite mer action eftersom den var lite seg på vissa ställen, men den är helt klart sevärd. Den har även ett väldigt viktigt budskap, att alla kan, alla är lika värda, alla har talang och ingen har rätt att bli utfryst.

 

i fredags hade jag och Sophie ett Saw-marathon, dock var jag jävligt trött, så efter fjärde filmen stängde vi av, men vi fortsatte nästan direkt när vi vaknade. Jag fick en helt annat förståelse över hur allt hänger ihop o.s.v. när vi såg alla filmerna efter varandra. Det klarnade verkligen.

Såg den först i skolan, och har fastnat helt för den. En superfilm med ett bra budskap.

Filmen utspelar sig på 80-talet och skildrar brytningen mellan den dåvarande skinheadskulturen, kläder, tolerans för andra människor och den främlingsfientliga vit makt-variant som fortfarande förknippas med skinheads.